Modul 6
INTEGRERING AV DIGITAL HATAVBROTTSAKTIVISM I KOMMUNALA HANDLINGSPLANER
1. SAMMANFATTNING
Modulens titel | Integrering av digital hatbrottsaktivism i kommunala handlingsplaner |
Sammanfattande beskrivning | Denna modul utforskar integrationen av Digital Hate Interrupter Activism i kommunala handlingsplaner. Deltagarna kommer att få kunskap om rollen och strategierna för digitala hatavbrott, utveckla färdigheter i att beskriva, formulera och genomföra strategier samt analysera dem i kommunal styrning och anta en proaktiv, samarbetsinriktad attityd för att främja säkra och inkluderande samhällen. |
Lärandemål
| (1) Beskriv de digitala hatavbrytarnas roll i den kommunala styrningen. (2) Definiera tillvägagångssättet för digitala hatavbrytare för lokala kommuner. (3) Utvärdera effekterna av digitala strategier för att avbryta hat i kommunala sammanhang. |
Din guide till modulen
| Ansvarsfriskrivning: Modul VI fokuserar på involveringen av digital dynamik i samarbetet mellan digitala aktivister och lokal förvaltning. För att få en bättre förståelse för hur kommuner och lokal förvaltning fungerar och deras policyer och dynamik kan utbildare hänvisa till modul V för att implementera relevanta delar enligt deltagarnas behov Viktiga element: Kunskap, färdigheter och attityder. Denna modul, Integration of Digital Hate Interrupter Activism in Municipal Action Plans, ger en detaljerad förståelse för den digitala aktivismens roll i kommunal styrning. Genom teori, fallstudier och praktiska tillämpningar kommer deltagarna att få den kunskap, de färdigheter och de attityder som krävs för att implementera digitala hatavbrottsstrategier i kommunala handlingsplaner, vilket främjar säkrare och mer inkluderande samhällen.
Lärandemål: 1. Beskriva rollen för digitala hatavbrytare i kommunal styrning 2. Definiera Digital Hate Interrupters förhållningssätt till lokala kommuner 3. Utvärdera effekterna av digitala hatavbrottsstrategier i kommunala sammanhang Bedömning och utvärdering: – Självutvärdering – Grupprojekt – Analytiska rapporter Deltagarna kommer att föreslå strategier för att integrera digital aktivism i lokala myndigheters handlingsplaner och utvärdera deras effektivitet med hjälp av verkliga data. Odla attityder för kommunalt samarbete: Förutom kunskap och färdigheter främjar modulen en proaktiv, samarbetsinriktad attityd till att integrera digital aktivism i den kommunala förvaltningen. Deltagarna kommer att uppmuntras att anta en samarbetsinriktad strategi och främja öppen kommunikation med lokala myndigheter. Tonvikten läggs på att anpassa strategierna till den digitala hatets föränderliga natur för att säkerställa långsiktig effektivitet. Modulen belyser vikten av samarbete mellan lokala myndigheter, civilsamhället, och ungdomar. Gemensamma evenemang mellan lokala myndigheter och lokalsamhällen är effektiva verktyg för att motverka hatpropaganda och främja inkludering. Att engagera ungdomar genom råd och ge dem en röst i utformningen av politiken anses vara en bästa praxis. Dessutom är partnerskap mellan icke-statliga organisationer och kommuner avgörande för att utveckla effektiva kampanjer som tar itu med de grundläggande orsakerna till hat i det digitala rummet. För att utvärdera hur framgångsrika dessa strategier är krävs både kvantitativa och kvalitativa mått. Att spåra ungdomsledda initiativ som stöds av lokala myndigheter och övervaka incidenter med digitalt hat före och efter interventionen ger ett tydligt mått på framgång. Kvalitativ feedback från intervjuer eller fallstudier ökar ytterligare förståelsen för samhällseffekterna. Slutsats: Denna modul ger deltagarna verktyg för att integrera aktivism mot digitala hatbrott i den kommunala förvaltningen. Genom att främja samarbete med lokala myndigheter, icke-statliga organisationer och ungdomar kommer deltagarna att utveckla hållbara policyer för att motverka hatpropaganda på nätet och bygga mer motståndskraftiga samhällen. |
2. VERKTYG
| Namn på verktyget | Europeiska kommissionens övervakning av hatpropaganda |
| Webblänk |
|
| Lärandemål som det är relevant för | (3) Utvärdera effekterna av digitala strategier för att avbryta hat i kommunala sammanhang. |
| Vad används verktyget till? | Hate Speech Watch är en onlineplattform som gör det möjligt för användare att rapportera och spåra förekomsten av hatpropaganda på digitala plattformar. Den förser kommuner med realtidsdata och mätvärden om frekvensen och typerna av hatpropaganda, vilket underlättar utvärderingen av strategier för att stoppa digitalt hat. |
| Varför valde du den för det här projektet? Varför är det användbart? | Detta verktyg erbjuder evidensbaserade data som gör det möjligt för deltagarna att utvärdera framgången med strategier som syftar till att minska hatpropaganda. Det är en praktisk resurs för att samla in verkliga data för att bedöma effekterna av kommunal styrning. |
| Tips för att använda den effektivt | Använd det här verktyget för att analysera mönster av hatpropaganda över tid och utvärdera hur effektiva kommunala policyer är för att minska den. Införliva det i grupprojekt som fokuserar på att spåra hat tal i specifika samhällen. |
| Länkar till ytterligare grafik- eller bildfiler | https://commission.europa.eu/document/c60c451c-ccd2-406a-be3a-ef65123f2bb6_en
|
| Namn på verktyget | Verktygslåda för avbrytare av digitalt hat av Dangerous Speech Project |
| Webblänk | https://dangerousspeech.org/ |
| Lärandemål som det är relevant för | (2) Definiera tillvägagångssättet för digitala hatavbrytare för lokala kommuner. |
| Vad används verktyget till? | Verktygslådan Digital Hate Interrupters Toolkit innehåller riktlinjer och strategier för att avbryta skadligt tal på nätet. Den innehåller fallstudier och strategier för samarbete med lokala myndigheter för att bekämpa hatpropaganda och desinformation, med fokus på medling och dialog mellan digitala aktivister och kommunala organ. |
| Varför valde du den för det här projektet? Varför är det användbart? | Den här verktygslådan är skräddarsydd för utmaningarna med digital hatpropaganda och innehåller handlingsbara strategier som deltagarna kan tillämpa i sina kommunala sammanhang. Den är användbar för att vägleda lokala samarbeten och anpassa strategier för kommunala handlingsplaner. |
| Tips för att använda den effektivt | Involvera deltagarna i att studera verkliga fallstudier från verktygslådan och identifiera viktiga framgångsfaktorer och strategier som kan tillämpas i deras projekt. Anordna workshops där medlingstekniker från verktygslådan används för att simulera kommunala förhandlingar. |
| Länkar till ytterligare grafik- eller bildfiler | https://dangerousspeech.org/guide/ |
| Namn på verktyget | Förändring.org |
| Webblänk | https://www.change.org / |
| Lärandemål som det är relevant för | (2) Definiera tillvägagångssättet för digitala hatavbrytare för lokala kommuner. |
| Vad används verktyget till? | Change.org är en plattform för namninsamlingar online som gör det möjligt för individer och grupper att mobilisera samhällen, förespråka social förändring och påverka politiska beslut genom att samla stöd för olika ändamål. Användarna kan skapa namninsamlingar som tar upp lokala eller globala frågor, inklusive hatpropaganda och digital aktivism. |
| Varför valde du den för det här projektet? Varför är det användbart? | Change.org är ett kraftfullt verktyg för att illustrera hur digital aktivism kan påverka kommunal politik. Det är användbart eftersom det gör det möjligt för deltagarna att öva på att mobilisera lokalsamhällen kring initiativ mot hat och att koppla sina digitala insatser till verkliga kommunala handlingsplaner. |
| Tips för att använda den effektivt | Deltagarna kan skapa namninsamlingar som rör digitalt hat eller samhällssäkerhet och dela dem med lokala intressenter. Underlätta diskussioner om hur namninsamlingar kan användas för att sätta press på lokala myndigheter att integrera strategier för att stoppa digitalt hat i sina handlingsplaner. |
| Namn på verktyget | Ramverk för kommunal digital styrning |
| Webblänk | https://www.opengovpartnership.org/ |
| Lärandemål som det är relevant för | (1) Beskriv de digitala hatavbrytarnas roll i den kommunala styrningen. |
| Vad används verktyget till? | Detta ramverk ger riktlinjer för digital styrning i kommuner, med fokus på transparens, inkludering och allmänhetens deltagande i beslutsprocesser. Det hjälper facilitatorer att förstå hur kommuner kan integrera digitala strategier, inklusive hatavbrottstaktik, för att hantera extremism på nätet och främja säkrare digitala utrymmen. |
| Varför valde du den för det här projektet? Varför är det användbart? | Verktyget erbjuder en praktisk struktur för att integrera digital hatavbrottsaktivism i den kommunala förvaltningen och belyser hur lokala myndigheter kan arbeta med digitala aktivister för att bekämpa skadliga beteenden på nätet och samtidigt säkerställa allmänhetens förtroende. |
| Tips för att använda den effektivt | Använd ramverket för att förklara hur principer för digital styrning kan stödja initiativ för hatavbrott i kommuner. Organisera workshops för att analysera hur specifika kommuner tillämpar dessa strategier och var förbättringar kan göras. |
| Namn på verktyget | Data för gott – analys av social påverkan |
| Webblänk | https://dataforgood.facebook.com/ |
| Lärandemål som det är relevant för | (3) Utvärdera effekterna av digitala strategier för att avbryta hat i kommunala sammanhang. |
| Vad används verktyget till? | Data for Good erbjuder analysverktyg som använder aggregerad, anonymiserad data för att förstå sociala frågor som hatpropaganda och extremism. Det ger visualiseringar och rapporter om digitala beteenden i specifika regioner, vilket hjälper deltagarna att analysera effekterna av hatavbrottsstrategier och identifiera mönster för hatpropaganda online. |
| Varför valde du den för det här projektet? Varför är det användbart? | Detta verktyg är idealiskt för att utvärdera kommunala insatser för att bekämpa hatpropaganda, eftersom det ger datadrivna insikter om trender i sociala medier och samhällseffekter. Det hjälper användarna att samla in konkreta bevis för att mäta framgången med strategier för att avbryta hat. |
| Tips för att använda den effektivt | Deltagarna kan följa trender för digitala hatpropaganda i realtid med hjälp av verktygets regionala datarapporter. De kan använda det för fallstudieanalys, där deltagarna bedömer hur effektiva kommunala kampanjer är för att minska extremism på nätet. |
3. AKTIVITETER
| Aktivitetens titel 1 | Rollspel om kommunalt samarbete för att motverka hatpropaganda |
| Aktivitetens syfte/målsättning | Att hjälpa deltagarna att öva på samarbetsstrategier mellan digitala aktivister och lokala myndighetspersoner för att hantera hatpropaganda i ett kommunalt sammanhang. |
| Varaktighet | 65 minuter |
| Online, fysisk eller hybrid | Fysisk, online (eller hybrid). |
| Förberedelser inför aktiviteten | Utforma en uppsättning fiktiva men realistiska roller (t.ex. social media manager för staden, community liaison officer, digital hate interrupter) och skriv korta profiler för varje roll. Beskriv ett scenario med hatpropaganda på nätet som har uppstått i samhället (använd exempel från verkligheten när det är möjligt). (Valfritt att ge korta riktlinjer om förhandlings-/medlingstekniker). |
| Hur man genomför aktiviteten. Steg för steg | Introduktion rollfördelning (5 min): Diskutera kortfattat vilken roll samarbetet mellan lokala myndigheter och aktivister spelar för att motverka hatpropaganda på nätet, och presentera deltagarna för nyckelaktörer i kommunala strukturer. Dela in deltagarna i smågrupper och fördela rollerna genom att dela ut varje deltagares rollprofil och beskriva deras perspektiv och motiv. Brainstorm (10 min): Varje grupp diskuterar scenariot ur sin karaktärs synvinkel och beslutar om möjliga åtgärder, förhandlingsstrategier och samtalsämnen. Rollspel (30 min): Grupperna simulerar ett möte för att diskutera potentiella lösningar för att bekämpa hatpropaganda och utforskar hur varje roll kan bidra till och stödja en samarbetsstrategi. Avrapportering (20 min): Efter rollspelet kan du ha en öppen diskussion om vad som fungerade, vilka utmaningar du stod inför, hur olika roller i kommunen kan påverka den övergripande strategin och vikten av digitalt samarbete. Lyft fram förhandlings- och digitala tekniker som använts och hur de kan förbättras. |
| Tips för utbildaren | Uppmuntra deltagarna att leva sig in i sina roller fullt ut för att förstå de motiv och begränsningar som varje aktör ställs inför. Påminn deltagarna om att digitalt samarbete kräver kompromisser och kreativ problemlösning. Vid onlinesessioner kan du använda små rum för privata gruppdiskussioner och det stora rummet för rollspel. |
| Material, utrustning och anläggningar som behövs | Riktlinjer för scenarier och rollbeskrivningar (fysiska eller digitala kopior). Projektor eller skärmdelningsverktyg för hybridsessioner. Zoom med breakout-rumsfunktion för online-sessioner. |
| Länkar till ytterligare bild- och grafikfiler | Exempel på kommunal samverkan: //www.opengovpartnership.org |
| Länkar till onlineverktyg och resurser | https://miro.com/ Verktyg för rollspel och simulering: https://www.storyboardthat.com |
| Aktivitetens titel | Utveckling av kommunala policyrekommendationer för digitala hatavbrott |
| Aktivitetens syfte/målsättning | Att uppmuntra deltagarna att tänka kritiskt kring hur kommuner kan stödja digitala hatbrottsinitiativ och att utarbeta policyrekommendationer för lokal styrning. |
| Varaktighet | 90 minuter |
| Online, fysisk eller hybrid | Hybrid (lämplig för fysisk och online). |
| Förberedelser inför aktiviteten | Tillhandahålla material om befintliga kommunala policyer relaterade till näthat (t.ex. lagar mot hatpropaganda, regler för sociala medier). Förbereda mallar för att skriva policyrekommendationer. |
| Hur man genomför aktiviteten. Steg för steg | Introduktion och brainstorming (20 min): Informera deltagarna om nuvarande policyer relaterade till digitalt hat och belys luckor och möjligheter för kommunala ingripanden. Deltagarna får i små grupper fundera över hur kommuner kan samarbeta med digitala aktivister för att bekämpa näthat och ta fram specifika rekommendationer. Skriva policyrekommendationer (40 min): Grupperna omvandlar sina idéer till en strukturerad uppsättning rekommendationer för den kommunala politiken, med hänsyn till genomförbarhet, påverkan och intressenternas engagemang. Presentationer och återkoppling (30 min): Grupperna presenterar sina rekommendationer för klassen och får feedback från kamrater och utbildaren om hur tydliga och praktiska de är. |
| Tips för utbildaren | Uppmuntra deltagarna att fokusera på genomförbara, realistiska policyidéer som kommunerna skulle kunna genomföra. Lyfta fram vikten av att inkludera flera intressenter (myndigheter, samhällsgrupper, teknikföretag) i sina rekommendationer. |
| Material, utrustning och anläggningar som behövs | Mall för policyrekommendation (fysisk eller digital). Tillgång till lokala kommunala policydokument (om sådana finns). |
| Aktivitetens titel 3 | Bedömning av effekterna av digitala initiativ för att stoppa hatbrottslighet |
| Aktivitetens syfte/målsättning | Att lära deltagarna hur man utvärderar effektiviteten av digitala hatavbrottsstrategier genom att analysera både kvalitativa och kvantitativa data. |
| Varaktighet | 90 minuter |
| Online, fysisk eller hybrid | Hybrid (kan anpassas för både online och fysiska miljöer). |
| Förberedelser inför aktiviteten | Tillhandahålla fallstudier av initiativ för att avbryta digitalt hat, inklusive data om effekter (t.ex. minskning av hatpropaganda, engagemangsmätningar). Förbereda kalkylblad för dataanalys. |
| Hur man genomför aktiviteten. Steg för steg | Intro (15 min): Förklara vikten av att utvärdera effekterna av digitala hatbrottsinitiativ, med fokus på både kvalitativa (t.ex. vittnesmål) och kvantitativa (t.ex. mätvärden) åtgärder. Analys av fallstudie (45 min): I små grupper granskar deltagarna en fallstudie och använder de tillhandahållna uppgifterna för att bedöma initiativets inverkan. Grupperna använder arbetsbladet för att identifiera viktiga framgångsfaktorer och förbättringsområden. Presentation och diskussion (30 min): Grupperna presenterar sina resultat och diskuterar hur digitala hatavbrottsinitiativ kan bli mer effektiva i kommunala sammanhang. |
| Tips för utbildaren | Understryk vikten av evidensbaserad analys och att inte bara förlita sig på anekdotisk feedback. Uppmuntra deltagarna att beakta begränsningarna med både kvalitativa och kvantitativa data. |
| Material, utrustning och anläggningar som behövs | Arbetsblad för dataanalys (fysiskt eller digitalt). Material för fallstudier (fysiskt eller digitalt). |
| Aktivitetens titel | Scenariobaserad workshop för kommunal problemlösning |
| Aktivitetens syfte/målsättning | Att engagera deltagarna i kritiskt tänkande och lösningsorienterade diskussioner om att hantera hatpropaganda i kommunala sammanhang med hjälp av evidensbaserade strategier. |
| Varaktighet | 90 minuter |
| Online, fysisk eller hybrid | Fysisk eller hybrid. |
| Förberedelser inför aktiviteten | Utveckla flera kommunala scenarier där hatpropaganda eller extremism på nätet har orsakat eller hotar att orsaka oroligheter i samhället (t.ex. felaktig information som sprids på sociala medier om ett kommande evenemang). Skapa arbetsblad där deltagarna kan notera föreslagna strategier, steg och mål. |
| Hur man genomför aktiviteten. Steg för steg | Introduktion och förberedelse (20 min): Förklara vikten av proaktiv problemlösning i kommunala sammanhang, särskilt när det gäller näthat och spänningar i samhället. Introducera deltagarna till evidensbaserade ramverk för beslutsfattande. Dela in deltagarna i grupper och tilldela var och en ett specifikt scenario, tillsammans med arbetsbladet för att registrera deras lösningar. Brainstorm för problemlösning (15 min): Grupperna diskuterar scenariot, identifierar grundorsakerna till problemet och brainstormar fram potentiella lösningar med hänsyn till både omedelbara och långsiktiga strategier. Strategiutveckling (25 min): Varje grupp förfinar en eller två huvudstrategier, beskriver genomförbara steg och hur de skulle mäta framgång inom det kommunala ramverket. Presentation och återkoppling (30 min): Grupperna presenterar sina lösningar, får feedback på sin strategi och diskuterar andra metoder som de kanske inte har tänkt på. |
| Tips för utbildaren | Uppmuntra deltagarna att tänka analytiskt och använda konkreta data när de tar fram lösningar. Uppmana deltagarna att överväga flera perspektiv, inklusive hur invånare och myndighetspersoner kan reagera. |
| Material, utrustning och anläggningar som behövs | Scenariobeskrivningar och arbetsblad (fysiska eller digitala). Datorer/surfplattor för hybriddeltagande. |
| Länkar till onlineverktyg och resurser | https://www.mural.co/ |
| Aktivitetens titel 5 | Paneldebatt om lokala myndigheter och digital aktivism |
| Aktivitetens syfte/målsättning | Simulera en paneldebatt mellan kommunrepresentanter och personer som bekämpar näthat och lära deltagarna hur de effektivt kan kommunicera och samarbeta för att bekämpa näthat. |
| Varaktighet | 90 minuter |
| Online, fysisk eller hybrid | Hybrid (fysiska deltagare och deltagare online) |
| Förberedelser inför aktiviteten | Förbered en lista med viktiga frågor och ämnen som ska diskuteras av paneldeltagarna med fokus på den digitala aspekten av samarbetet (t.ex. ”Hur kan lokala myndigheter stödja digitala initiativ för att stoppa hatbrott?”). Tilldela deltagarna olika roller (t.ex. paneldeltagare från kommunala myndigheter, aktivister, samhällsmedborgare). |
| Hur man genomför aktiviteten. Steg för steg | Intro och förberedelser (10 min): Förklara paneldebattens struktur och vikten av samarbete mellan kommuner och digitala aktivister. Deltagarna får olika roller och i sina tilldelade roller förbereder de sina samtalspunkter utifrån nyckelfrågor som tillhandahålls av utbildaren. Paneldebatt (50): Grupperna simulerar en paneldiskussion där kommunala företrädare och digitala hatbrytare delar med sig av perspektiv, utmaningar och lösningar för att integrera aktivism i den lokala förvaltningen. Avslutande reflektion (30 min): Efter diskussionen kan du fundera över hur kommunikation kan bygga upp effektiva partnerskap och ta fram handlingsplaner. |
| Tips för utbildaren | Uppmuntra deltagarna att lyssna på varandras perspektiv och utveckla lösningar som balanserar aktivism och policyimplementering. Be deltagarna att fundera över kommunikationens roll när det gäller att lösa konflikter mellan olika intressenter. |
| Material, utrustning och anläggningar som behövs | Kort med nyckelfrågor (fysiska eller digitala). Utrymme för paneldiskussion eller virtuell mötesplattform (för online/hybrid). |
| Länkar till onlineverktyg och resurser | https://www.zoom.us, google.meet |
| Hur effektivt engagerade sig deltagarna i sina tilldelade roller, och hur väl förstod de de digitala aktivisternas och de kommunala myndigheternas ansvar för att bekämpa hatpropaganda? |
| Vilka utmaningar stötte deltagarna på under förhandlingsprocessen och hur väl lyckades de tillämpa medlings- och kompromisstekniker för att utveckla en gemensam handlingsplan? |
| Hur väl illustrerade aktiviteten vikten av samarbete mellan digitala aktivister och kommunala myndigheter, och vilka strategier skulle kunna förbättra framtida sessioner? |
4. FALLSTUDIER
| Fallstudie | På väg mot en säkrare stad: Digital aktivism i Kairo med hjälp av Ushahidi |
| Sammanfattning | Initiativet ”Towards a Safer City” i Kairo använde Ushahidis plattform för crowdsourcing för att kartlägga incidenter med våld och trakasserier. Medborgarna fick möjlighet att rapportera säkerhetsproblem i realtid, vilket gjorde det möjligt för kommunala myndigheter att hantera säkerhetsutmaningar i städerna mer effektivt, vilket förbättrade allmänhetens förtroende och stadsstyrningen. |
| Relevanta läranderesultat | (2) Definiera tillvägagångssättet för digital aktivism för lokala kommuner. (3) Utvärdera effekterna av digital aktivism i kommunala sammanhang. |
| Syftet med fallstudien. Varför är den relevant? Vilka frågor tar den upp? Kort sammanfattning av fallstudiens berättelse. | ”Towards a Safer City” lanserades i Kairo, Egypten, för att ta itu med säkerhetsutmaningar i städerna relaterade till våld och trakasserier. Initiativet använde sig av Ushahidis crowdsourcing-plattform, vilket gjorde det möjligt för medborgarna att rapportera incidenter i realtid via SMS, e-post och webbformulär. Dessa data kartlades och visualiserades sedan, vilket hjälpte kommunala myndigheter, samhällsorganisationer och brottsbekämpande myndigheter att identifiera högriskområden och fördela resurser mer effektivt. Fallstudien är relevant eftersom den visar hur digitala verktyg kan ge medborgarna möjlighet att aktivt delta i stadsförvaltningens planer, vilket främjar en säkrare och mer inkluderande miljö. Genom att göra brottsrapportering mer lättillgänglig överbryggade initiativet klyftan mellan medborgare och kommunala myndigheter, vilket ökade förtroendet för lokal förvaltning. Projektet visar inte bara hur man framgångsrikt kan integrera digital aktivism i stadsplaneringen, utan erbjuder också en skalbar modell för andra städer som står inför liknande utmaningar. |
| Andra länkar till bilder, webbplats, videor och ytterligare information. | https://www.ushahidi.com/in-action/towards-a-safer-city/ |
| Fråga | Läranderesultat som behandlas |
| Hur gjorde integreringen av en crowdsourcing-plattform det möjligt för medborgarna att bidra till säkerheten i städerna? | (2) |
| Vilken roll spelade datainsamling i realtid för att förbättra effektiviteten i kommunens svar på säkerhetsproblem, och hur kan liknande digitala verktyg användas i andra kommunala sammanhang? | (3) |
| På vilket sätt lyckades initiativet ”Towards a Safer City” överbrygga klyftan mellan medborgare och kommunala myndigheter, och vilka lärdomar kan dras om hur man bygger upp förtroendet för offentlig förvaltning? | (2) |
| Hur visade fallstudien vikten av tillgänglighet i digitala aktivismverktyg för marginaliserade eller utsatta befolkningsgrupper? | (3) |
| Vilka var de viktigaste utmaningarna när man skulle implementera digitala rapporteringsverktyg i en stad som er, och hur löste man dem för att säkerställa ett effektivt samarbete mellan allmänheten och myndigheterna? | (3) |
5. BEHÖVER VETA
| Title | OGP |
|---|---|
| Type of resource | Website |
| Short Description | The Open Government Partnership (OGP) is a global initiative that connects governments and civil society organizations to promote transparency, citizen participation, and accountability. Since its launch in 2011, OGP has grown to include over 77 countries and 150 local governments. By co-creating action plans, governments and civil society collaborate to improve governance through specific commitments aimed at making governments more open and responsive to citizens. |
| Link | OGP |
| Relevant Learning Outcome | 6.1 |
| Title | Ushahidi |
|---|---|
| Type of resource | Website |
| Short Description | Ushahidi is an open-source platform designed to crowdsource, map, and visualize data, especially in crisis or emergency situations. Originally developed in 2008 to monitor violence in Kenya following its elections, the platform allows users to submit reports via various channels, including SMS, email, and social media, which are then mapped to provide real-time, geolocated information. Ushahidi has since been used globally for various purposes, including election monitoring, disaster response, human rights documentation, and more. Its flexibility and ability to aggregate diverse data make it a powerful tool for digital activism, crisis management, and social change. |
| Link | Ushahidi |
| Relevant Learning Outcome | 6.3 |
| Title | ADD Project |
|---|---|
| Type of resource | |
| Short Description | The project ”ADD Something Meaningful” aims to enhance youth engagement by fostering local involvement and creating accessible structures for young people to influence decision-making. Youth participation is essential for upholding democratic values, but young individuals are often underrepresented, leading to disengagement from civic life. This project addresses these challenges by empowering youth to shape public policies and encouraging their active role in societal development. |
| Link | ADD Project |
| Relevant Learning Outcome | 6.2 |
6. DIG DEEPER
| Title | Youth Participation Toolkit |
|---|---|
| Type of resource | |
| Short Description | The European Union promotes youth participation in democratic life, making it a key priority in the EU Youth Strategy and the European Youth Goals. The Erasmus+ and European Solidarity Corps programs support this goal through various initiatives. A Youth Participation Strategy, developed by SALTO, outlines how EU youth programs can enhance youth involvement in democracy. This toolkit complements the strategy, offering practical guidance and ideas for fostering youth participation through these programs. It serves as a resource for those working to engage young people in democratic processes. |
| Link | Youth Participation Toolkit |
| Relevant Learning Outcome | 6.2 |
| Title | Enhancing youth participation in urban governance through city youth councils |
|---|---|
| Type of resource | Report |
| Short Description | City youth councils facilitate ongoing dialogue between young people and policymakers, promoting youth leadership and social change. These councils have been instrumental in developing future leaders and engaging youth as active contributors. UNESCO’s report aims to expand these practices globally, ensuring youth-driven solutions are applied and scaled. It calls on local governments to create inclusive spaces for meaningful youth participation in decision-making. |
| Link | Enhancing youth participation |
| Relevant Learning Outcome | 6.2 |
| Title | EU Youth Portal |
|---|---|
| Type of resource | Website |
| Short Description | The European Youth Portal provides information on opportunities and initiatives for young people across Europe, covering topics such as active citizenship, studying, volunteering, and EU-funded programs. The site is structured into four main sections: ”Get involved” (EU youth policies), ”Go abroad” (international opportunities), ”EU initiatives” (programs like Erasmus+), and ”EU Youth Strategy” (policy framework). The portal is available in 28 languages and offers features like a search bar and a Q&A service supported by the Eurodesk Network. |
| Link | EU Youth Portal |
| Relevant Learning Outcome | 6.2 |
| Title | Digital Participation Tools for youth engagement in local governance |
|---|---|
| Type of resource | Toolkit |
| Short Description | Digital tools can enhance existing youth participation structures, promote e-participation, or combine both approaches for greater impact. A European consortium, led by the DYPALL Network, conducted a study on digital participation tools to support youth engagement in local governance. The study aims to gather practical examples of how digital tools can strengthen youth involvement in local decision-making processes. |
| Link | Digital Participation Tools |
| Relevant Learning Outcome | 6.2 & 6.3 |
7. SE DET I PRAKTIKEN
| Doll Test: The ”Doll Test” is a psychological experiment conducted in the 1940s in the U.S. to assess the degree of marginalization experienced by African American children due to prejudice, discrimination, and racial segregation. Today, we are recreating the test with Italian children in response to the significant increase in migration trends in Europe in recent years. | click here |
| Eu, empregada doméstica 30″ da Preta Rara TEDxSãoPaulo: Preta Rara holds a degree in History and teaches the subject. She is also a rapper and activist who became a spokesperson for domestic workers in Brazil after founding the Facebook page ”Eu Empregada Doméstica.” | click here |
8. FRÅGESPORT FÖR SJÄLVUTVÄRDERING
Fråga | Läranderesultat som behandlas |
Hur väl kan jag beskriva de digitala hatavbrytarnas roll inom den kommunala förvaltningen och hur effektivt kan jag förklara deras betydelse för att motverka hatpropaganda och extremism på nätet? | (1) |
Vilka är de bästa metoderna jag har lärt mig för att samarbeta med lokala kommuner för att genomföra digitala hatavbrottsstrategier, och hur säker är jag på att tillämpa dessa metoder? | (2) |
Hur kan jag på ett effektivt sätt utvärdera framgången med digitala hatavbrottsstrategier med hjälp av kvalitativa och kvantitativa mätningar, och vilka metoder har jag funnit mest användbara? | (3) |
Hur har den här modulen förbättrat mina förhandlings- och medlingsfärdigheter, och hur kan jag tillämpa dessa tekniker när jag samarbetar med lokala myndigheter om digital aktivism? | (2) |
Vilka utmaningar identifierade jag när det gällde att integrera strategier för att stoppa digitala hatbrott i kommunens handlingsplaner, och hur kan jag övervinna dessa utmaningar för att främja säkrare nätgemenskaper? | (3) |
På vilket sätt har den här modulen format min förståelse för hur digitalt hat och extremism utvecklas, och hur kan jag se till att mina strategier förblir anpassningsbara och relevanta? | (3) |