Modul 4
UNGDOMAR SOM MOTVERKAR HAT
1. SAMMANFATTNING
titel | Ungdomar motverkar hat |
Sammanfattande beskrivning | Denna modul syftar till att förstå vad som utgör hat och hur man hanterar det när det blir inbäddat i olika aspekter av ens dagliga liv. Det första målet är att få en kognitiv förståelse av fenomenet, vad som utgör hatpropaganda och vad som utgör yttrandefrihet, när jag har rätt till min åsikt och när min åsikt gäller spridandet av hatiska åsikter. Efter att ha definierat vad som utgör hat kommer unga användare att få möjlighet att välja sätt att hantera det i verkliga livet och på nätet för att försvara sina rättigheter.
|
Lärandemål
|
(1) Känna igen fenomenet och identifiera de olika former det kan ta sig.
(2) Identifiera de potentiella skador och brister som den kan orsaka för grundläggande mänskliga rättigheter.
(3) Utveckla metoder och praxis för att hantera hat när det uttrycks i verkligheten eller på nätet.
(4) Föreslå sätt att stärka egenmakt och kollektiva åtgärder inte bara för att hantera utan också för att förhindra fenomenet genom digital teknik. |
Din guide till modulen
| Denna modul syftar först och främst till att introducera ungdomar till vad som utgör hat och de sätt på vilka det kan existera i en persons vardag. Det är viktigt att uppnå detta första mål, för om vi inte definierar vad vi talar om kan det uppstå missförstånd om hur vi ska bekämpa fenomenet. En viktig del av modulen kommer sedan att vara att koppla hat och dess uttryck till mänskliga rättigheter både på individ- och samhällsnivå, både i personliga sammanhang och på nätet.
I det följande analyseras de sätt som kan användas för att hantera hatpropaganda i verkliga och digitala miljöer. Dessa sätt kommer att bemästras genom användning av digitala verktyg, vilket gör dem mer tilltalande och praktiska för yngre generationer. Dessutom kan användningen av teknik, i synnerhet plattformar eller applikationer, tjäna viktiga syften i försvaret av mänskliga rättigheter på både teoretisk och praktisk nivå. Därför kommer modulen att föreslå digitala verktyg som man kan använda för att bli bekant med hur man hanterar hat och dess uttryck i olika aspekter av vardagen, både individuellt och i grupp.
Under hela modulen kommer deltagarna att arbeta med fallstudier, faktagranskningsverktyg och integritetsresurser under aktiviteterna. Med hjälp av dessa resurser kommer de att kunna förbättra sin egen användning av sociala medier, hjälpa andra – särskilt ungdomar – att navigera säkert i sociala medier, kritiskt bedöma innehåll för att förhindra att de faller för falsk information och skapa positiv förändring genom att gå med i eller starta online-rörelser som stöder inkludering och positiva berättelser bort från hat. Deltagarna kommer att ha en omfattande förståelse för fördelarna och nackdelarna med sociala medier i slutet av programmet, vilket gör det möjligt för dem att tryggt och kritiskt navigera i det digitala landskapet.
Modulen är strukturerad på ett sådant sätt att det finns flexibilitet när det gäller tid och aktiviteter som man kan delta i enligt sina intressen och tillgänglighet. Modulen tar upp hat, med tonvikt på tillämpningar i verkliga livet och på nätet, och ger ungdomarna kognitiva och praktiska verktyg för att motverka hatpropaganda. En återkopplingsmekanism eller en bedömningsmetod/riktlinjer tillhandahålls för att bedöma deltagarnas förståelse mer objektivt och ge mätbara resultat för facilitatorerna. Modulen är effektfull och relevant för att främja medvetenhet och färdigheter mot hatpropaganda. Exempel från olika kulturer hjälper deltagarna att se hatets varierande inverkan globalt och att relatera mer personligt till materialet. |
2. VERKTYG
| Namn på verktyget | HateLab |
| Webblänk | HateLab – En global samlingsplats för data och insikter om hatbrott och hatpropaganda |
| Lärandemål som det är relevant för | (1) Känna igen fenomenet och identifiera de olika former det kan ta sig. (2) Identifiera de potentiella skador och brister som den kan orsaka för grundläggande mänskliga rättigheter. (3) Utveckla metoder och praxis för att hantera hat när det uttrycks i verkligheten eller på nätet. (4) Föreslå sätt att stärka egenmakt och kollektiva åtgärder inte bara för att hantera utan också för att förhindra fenomenet genom digital teknik. |
| Vad används verktyget till? | HateLab är ett globalt nav för data och insikter om hatpropaganda och brott. Vi använder datavetenskapliga metoder, inklusive etiska former av AI, för att mäta och motverka problemet med hat både online och offline. HateLab Dashboard har utvecklats av akademiker tillsammans med policy- och praktikpartners för att tillhandahålla aggregerade trender över tid och rum. Dashboarden testas inom polis, myndigheter och organisationer i det civila samhället. |
| Varför valde du den för det här projektet? Varför är det användbart | Den sammanflätade plattformen hänvisar inte till fenomenet hat i ett tidigt teoretiskt ramverk. Den kopplar hatet och dess existens till aktuella händelser genom att ta exempel från vardagslivet och nyheter. På så sätt övergår förståelsen av fenomenet från ett teoretiskt sammanhang till en vardaglig observation och medvetenhet om hur allvarliga relevanta frågor som händer precis intill. |
| Tips för att använda den effektivt | Innehållet på plattformen varierar beroende på hur mycket tid man kan avvara och i vilken utsträckning man vill fördjupa sig. Det hjälper att först lära känna personerna bakom plattformen genom att besöka den relevanta sidan som bevis på att det man är på väg att läsa kommer från akademiker och forskare som har fördjupat sig i ämnet. Sedan finns det en serie artiklar, videor om aktuella frågor och relaterat material som behandlar olika aspekter av det runt om i världen. |
| Namn på verktyget | SAYFER |
| Webblänk | Sayfer App – Medveten, stärkt, säkrare (freedomandsafety.org) |
| Lärandemål som det är relevant för | (3) Utveckla metoder och praxis för att hantera hat när det uttrycks i verkliga livet eller på nätet. (4) Föreslå sätt att stärka egenmakt och kollektiva åtgärder inte bara för att hantera utan också för att förhindra fenomenet genom digital teknik. |
| Vad används verktyget till? | Genom att rapportera hatincidenter – oavsett om de är identifierbara eller anonyma – och tillhandahålla värdefull information till samhällsmedlemmar och brottsbekämpande myndigheter, hjälper Sayfers användare till att bekämpa hatbrott. Tillsammans kan vi alla åtnjuta de amerikanska idealen om frihet, jämlikhet och rättvisa för alla – utan rädsla för våld eller diskriminering. |
| Varför valde du det för det här projektet? Varför är det användbart | Denna applikation är särskilt lätt att använda. Användaren har möjlighet att: ● Få meddelanden om de platser och typer av incidenter som är viktigast för dig, dina vänner och dina nära och kära. ● Se en översikt över hathot och reaktioner i ditt område eller runt om i landet. ● Rapportera hatincidenter offentligt eller anonymt. ● Få uppdateringar om rapporter från analytikerna, inklusive utredningar när de genomförs. ● Få tillgång till en omfattande kunskapsbas och bästa praxis för vittnen, brottsoffer och advokater. |
| Tips för att använda den effektivt | Skanna och ladda ner appen . Du kan sedan följa instruktionerna för att skapa en profil enligt dina önskemål och få specifika uppdateringar om vad som oroar dig. |
| Namn på verktyget | Motverkande av hatpropaganda på nätet |
| Webblänk | Motverka hatpropaganda på nätet | Common Sense Education |
| Lärandemål som det är relevant för | (1) Känna igen fenomenet och identifiera de olika former det kan ta. (3) Utveckla metoder och praxis för att hantera hat när det uttrycks i verkliga livet eller online. |
| Vad används verktyget till? | Som människor trivs vi med sociala kontakter och grupptillhörighet. Men denna tendens kan också leda till att vi blir misstänksamma mot människor utanför vår grupp. Denna rädsla – xenofobi – kan övervinnas genom mer exponering för människor som skiljer sig från oss. Internet kan dock ofta göra detta svårare. Hjälp eleverna att känna igen denna utmaning och hitta strategier för att navigera i innehåll på nätet. Målsättningar: ● Beskriv förhållandet mellan hatpropaganda och främlingsfientlighet. ● Analysera hur internet har bidragit till en ökning av hatpropaganda och extremistiska åsikter. ● Beskriv ett sätt att använda internet för att bekämpa en viss typ av hatpropaganda. |
| Varför valde du den för det här projektet? Varför är det användbart | Denna plattform innehåller definitioner, fristående lektioner och material om olika uttryck för hat. Det är en enkel och lättanvänd guide som hjälper ungdomar, föräldrar och lärare att lära sig mer om och närma sig fenomenet genom videor, frågesporter och berättelser. |
| Tips för att använda den effektivt | Det är bra att börja med frågesporten och videorna för att praktiskt testa sin kunskapsnivå och information om fenomenet. Sedan är de självstyrda lektionerna lika användbara för att fördjupa sig, medan förekomsten av en ordbok med relevanta termer för de former som hat kan ta hjälper till att anpassa informationen. Genom att integrera verktyg som HateLab och Sayfer i modulen får deltagarna praktiska verktyg som förstärker läranderesultatet och ger dem tillgång till resurser från den verkliga världen. |
3. AKTIVITETER
| Aktivitetens titel 1 | Stoppa hatet |
| Aktivitetens syfte/målsättning | Syftet med den här aktiviteten är att deltagarna ska förstå när något är deras åsikt och när det är ett uttryck för hat. Genom denna aktivitet kommer de att få möjlighet att både uttrycka och motbevisa åsikter som inte handlar om deras ståndpunkt utan om att samtalspartnern uttrycker hat. Yttrandefrihet är frikopplat från förolämpningar mot individen och detta kommer att klargöras för deltagarna genom denna övning. |
| Varaktighet | 60 – 90 minuter |
| Online, fysisk eller hybrid | Denna aktivitet kan genomföras antingen online eller i en fysisk miljö. Helst är en fysisk miljö att föredra. |
| Förberedelser inför aktiviteten | Överväg att granska aktuella artiklar eller rapporter om trender i sociala medier, felaktig information och digital kompetens. Sammanställ en lista över trovärdiga webbplatser, faktagranskningsplattformar (som SAYFER, HateLab och Countering Hate Speech Online) och utbildningsresurser som deltagarna kan använda under aktiviteten. Detta kan hjälpa dem att verifiera det innehåll de stöter på och förstärka vikten av att använda tillförlitliga källor. Du kan också förbereda en kort guide om hur man utvärderar trovärdigheten hos källor på nätet, inklusive nödvändiga definitioner av de termer som diskuteras. Skapa och ge konkreta exempel till deltagarna för att säkerställa att de förstår aktiviteten och kan tillämpa lämpliga tekniker. Regler och exempel blir ännu mer begripliga när de relaterar till händelser som deltagarna möter i sin vardag. Om aktiviteten genomförs online ska du förbereda de nödvändiga digitala verktygen i förväg. Skapa delade dokument, tavlor eller plattformar (som Google Docs, Padlet) där grupper kan samarbeta och dela med sig av sina resultat. Om aktiviteten hålls i en fysisk miljö, ordna utrymmet så att det underlättar grupparbetet. Se till att varje grupp har tillgång till en enhet med internetuppkoppling (bärbara datorer, surfplattor eller smartphones) och att alla kan se varandra i ögonen så att en fungerande diskussion kan inledas. Tillhandahåll material som pennor, papper och post-it-lappar för anteckningar och brainstorming. Ta fram en lista med vägledande frågor för att underlätta gruppdiskussionen och reflektionen i slutet av aktiviteten. Frågorna ska få deltagarna att tänka kritiskt kring sina resultat och de bredare konsekvenserna av användningen av sociala medier. Frågorna kan t.ex. handla om vad som förvånade deltagarna mest under aktiviteten, hur de tror att felaktig information eller hatpropaganda påverkar den allmänna opinionen och vilka strategier vi kan använda för att verifiera information på nätet. Upprätta grundregler för beteende på nätet, särskilt om deltagarna ska utforska potentiellt känsligt innehåll. Förutse potentiella utmaningar, t.ex. svårigheter att hitta vissa typer av innehåll eller tekniska problem med enheter. Ha reservplaner eller alternativa uppmaningar redo om en grupp har svårt att klara av en viss uppgift. Var beredd att ge vägledning och stöd under hela aktiviteten, så att alla grupper håller sig på rätt spår och är engagerade. Om aktiviteten sker i ett klassrum eller i en grupp med en handledare är det viktigt att läraren/handledaren också är med för att uppleva aktiviteten och berika diskussionen ytterligare vid nästa tillfälle, men också för att få ungdomarna att känna att hatpropaganda berör alla, både minderåriga och vuxna. |
| Hur man genomför aktiviteten. Steg för steg | Inledning (20 minuter): ● Börja med att ge information om vad som utgör hat och vilka former det kan ta sig i vardagen, oavsett om det är i en miljö ansikte mot ansikte eller online. Innan man kommer fram till tydliga definitioner är det viktigt att fråga deltagarna vad de vet om det för att bygga vidare på befintlig kunskap och alltid använda ett samarbetsinriktat tillvägagångssätt. ● Förklara innehållet i aktiviteten tydligt. Deltagarna delas slumpmässigt in i två grupper och sedan får varje grupp tid på sig att skapa en profil av en person som utsätts för hatyttringar på grund av stereotyper och mångfald. När de två profilerna har skapats av grupperna presenterar varje grupp profilen för den andra och deltagarna i grupperna måste bemöta det uttryckta hatet på ett sätt som inte reproducerar det utan fångar upp det. Instruktioner för att stoppa hatet (5 minuter): ● Dela in deltagarna i två grupper (max 10 personer per grupp). ● Ge varje grupp instruktioner om hur de ska skapa sin karaktär. ● Om online, break out-rum föreslås. Stoppa hatet (20 minuter): ● Grupperna samlas i cirklar för att bygga upp sin karaktär och rapportera om de incidenter av hat som de upplever både i verkliga livet och på nätet. Det är viktigt att be dem ta med vissa fraser och incidenter som deras karaktär hanterar i berättelsen. Gruppresentationer (10 minuter): ● Varje team ska beskriva sin karaktär så detaljerat och teatraliskt som möjligt för att förmedla den väsentliga bilden och attityden hos den personen. ● Uppmuntra till frågor och diskussion efter varje presentation för att fördjupa förståelsen och reflektionen. Grupper Stoppa hatet (20 minuter) ● Inom ramen för en funktionell dialog och i prioritetsordning kommer varje grupp att börja diskutera och föreslå sätt att reagera på den andra gruppens karaktär för att stoppa de hatiska metoder som tas emot. ● Facilitatorn bör i detta skede följa hela diskussionen och ingripa när de föreslagna sätten att hantera hat inte stoppar det utan återskapar det. Ingreppet bör vara inriktat på att be ungdomarna om alternativa sätt att hantera situationen. Att ge lösningar är inte en del av den här processen och när lösningar inte hittas är det ok att deltagarna inser att de inte kan hantera situationen och att de behöver diskutera och reflektera vidare. Debriefing och reflektion (15 minuter): ● Avsluta aktiviteten med en gruppdiskussion om de utmaningar de mötte under hela processen och vad de lärde sig. ● Diskutera strategier för att hantera hat i vardagen, inklusive konsekvenserna på nätet och digitalt. ● Lyft fram vikten av att stödja varandra på ett sätt som inte reproducerar hat. Valfritt: Låt oss påverka: ● Uppmuntra deltagarna att skapa en kort reklamfilm/video mot hat. |
| Tips för utbildaren | Fungera som en guide snarare än en traditionell lärare. Uppmuntra deltagarna att utforska och upptäcka på egen hand och ge dem stöd och vägledning när det behövs. Detta tillvägagångssätt hjälper ungdomarna att ta ansvar för sitt lärande och bli mer engagerade i processen. Uppmuntra alla att delta i diskussionerna och var uppmärksam på olika åsikter. När du diskuterar känsliga ämnen som hatpropaganda eller felaktig information, se till att samtalet förblir respektfullt och konstruktivt. Behåll en entusiastisk och positiv attityd under hela aktiviteten. Använd energigivare eller snabba pauser om gruppens energi börjar sjunka. Detta är särskilt viktigt i aktiviteter som involverar kritiskt tänkande och analys, vilket kan vara mentalt påfrestande. Se till att alla instruktioner är tydliga och koncisa, och det brukar vara bra att ge exempel när någon frågar. Kontrollera att deltagarna förstår vad de ska göra innan de påbörjar varje fas i aktiviteten. Var flexibel och beredd att justera aktiviteten utifrån gruppens tempo, förståelse och engagemangsnivå. Med tanke på aktivitetens karaktär kan deltagarna stöta på störande eller stötande innehåll. Var beredd på att hantera sådana situationer på ett lugnt och lämpligt sätt. Använd exempel från verkliga livet i diskussionerna för att göra innehållet mer relaterbart. När du diskuterar felaktig information eller aktivism i sociala medier kan du hänvisa till aktuella händelser eller välkända fall som deltagarna kanske känner till. |
| Material, utrustning och anläggningar som behövs | Öppet utrymme så att grupperna kan sitta i en cirkel. Pennor och papper ifall de känner för att skriva (om de befinner sig i en fysisk miljö). Ett digitalt samarbetsverktyg som Padlet, Google Docs och högtalare om de vill använda någon form av musik för att få fram sin poäng. |
| Länkar till ytterligare bild- och grafikfiler | Dokument med definitioner av hat, hatpropaganda, stereotyper, rasism etc. kan vara till hjälp. |
| Länkar till onlineverktyg och resurser | https://padlet.com/ |
| Hur visade deltagarna att de förstod de begrepp som diskuterades? |
| Vad tror du att deltagarna fick ut av aktiviteten? |
| Hur kan deltagarna tillämpa det de lärt sig i sitt dagliga liv och på nätet? |
4. FALLSTUDIER
| Fallstudie | Min historia: Kämpande, mobbning, självmord, självskadebeteende* |
| Sammanfattning | Det här är berättelsen om Amanda Todd, en 15-årig flicka från Kanada som utsattes för cybermobbning, mobbning, hot och fysiska övergrepp. Amandas historia blev känd strax innan hon begick självmord, genom en video som hon skapade i ett desperat försök att dela med sig av den ständiga mardröm hon upplevde. |
| Relevanta läranderesultat | (1) Känna igen fenomenet och identifiera de olika former det kan ta. (2) Identifiera de potentiella skador och brister som den kan orsaka för grundläggande mänskliga rättigheter. |
| Syftet med fallstudien. Varför är den relevant? Vilka frågor tar den upp? Kort sammanfattning av fallstudiens berättelse. | Genom just denna händelse kan man förstå hur massutpekandet av en person – för att inte tala om en minderårig – antingen online eller offline kan orsaka omfattande problem både vad gäller funktion och mentalt tillstånd. Frågor som rör effekterna av uttryck för hat, liksom uteslutningen av ett barn från hans eller hennes interpersonella miljö blir ännu mer uttalade när man analyserar vad hjältinnan i berättelsen upplevde fram till tidpunkten för sitt självmord. En annan viktig punkt som förtjänar att påpekas är att övergreppen och utpekandet inte bara skedde och utvecklades från vuxen till barn utan också mellan vuxna. Berättelsen illustrerar också sambandet mellan det verkliga livet och livet på nätet och hur detta kan utvidga riskerna till att omfatta alla aspekter av ett barns vardag. |
| Andra länkar till bilder, webbplats, videor och ytterligare information. | https://www.youtube.com/watch?v=M5kVwW92bqQ&rco=1 |
| Fråga | Läranderesultat som behandlas |
| Vilka former, direkta och indirekta, kan våld och övergrepp ta sig? | (1) |
| Vad är förhållandet och kopplingen mellan online och det verkliga livet? | (1),(2),(3) |
| Vilka av barnets rättigheter har kränkts? | (1),(2),(3) |
| Vad kan leda till att en minderårig gör upprepade självmordsförsök? | (1),(2) |
| Vad kunde ha gjorts annorlunda av utbildningsgemenskapen och kamraterna för att gruppen skulle ha stöttat den minderåriga? | (4) |
5. BEHÖVER VETA - 6. DIG DEEPER
7. SE DET I PRAKTIKEN
8. FRÅGESPORT FÖR SJÄLVUTVÄRDERING
Fråga | Läranderesultat som behandlas |
Hur kan jag på ett effektivt sätt använda sociala medier för utbildning, nätverkande, kreativitet och opinionsbildning i mitt privatliv och yrkesliv, och vilka konkreta exempel från min egen erfarenhet visar detta? |
(3),(4) |
Vilka åtgärder kan jag vidta för att skydda mig själv och andra från de potentiella riskerna med hatincidenter, t.ex. hot, nätmobbning och dess inverkan på den psykiska hälsan, särskilt i nätgemenskaper som jag deltar i? | (1),(2),(3) |
Hur kan jag kritiskt bedöma den information jag möter på sociala medier för att skilja mellan åsikter och hatpropaganda, och vilka är konsekvenserna av att inte göra det i mina interaktioner på nätet? Vilka är resultaten i verkliga livet? | (1) |
Hur kan jag tillämpa strategier för att motverka hat och främja respektfull kommunikation i mitt eget liv? | (3),(4) |
Hur kan jag hjälpa unga människor att utveckla dessa färdigheter för att försvara sig själva och hjälpa andra människor också? | (3) |
Hur kan grupper hjälpa en person samtidigt som de är målinriktade och hur kan gruppen få stöd av varje person? | (2) |