Modul 2

ANVÄNDNING AV, RISKER MED OCH MÖJLIGHETER MED SOCIALA MEDIEPLATTFORMAR

1. SAMMANFATTNING

titel

Användningar, risker och möjligheter med sociala medieplattformar

Sammanfattande beskrivning

Denna modul kommer att öka din förståelse för användningsområden, risker och möjligheter med sociala medieplattformar. Den syftar till att ge dig kunskap om möjligheter och risker online, med fokus på sociala mediers roll i att forma den allmänna opinionen, sprida felaktig information och desinformation samt påverka samhällets beteenden. Särskild uppmärksamhet ägnas åt att förstå hur falska nyheter, deepfakes och hatpropaganda skapas och sprids, och hur man kan navigera i dessa utmaningar. Dessutom undersöks hur unga människor utnyttjar sociala medier för lärande, kreativitet och kontakter.

Lärandemål

(1) Identifiera och beskriva hur sociala medier kan användas för utbildning, nätverkande, kreativitet och opinionsbildning.

(2) Identifiera de potentiella riskerna med användning av sociala medier, inklusive problem med dataintegritet, cybermobbning, trakasserier på nätet och påverkan på den psykiska hälsan.

(3) Skilja mellan felaktig information och desinformation och förstå deras konsekvenser i verkligheten.

(4) Känna igen deepfakes och förstå hur dessa skapas och deras potentiella inverkan på allmänhetens uppfattning och förtroende.

Din guide till modulen

Denna modul är utformad för att ge dig en omfattande förståelse för hur sociala medier fungerar som ett verktyg för masskommunikation, spridning av berättelser och opinionsbildning. Den fokuserar på både de möjligheter och risker som är förknippade med sociala medier och syftar till att förbättra din digitala kompetens och ge dig möjlighet att engagera dig i dessa plattformar på ett ansvarsfullt och effektivt sätt. Deltagarna börjar med att utforska de sociala mediernas positiva potential, med fokus på hur de kan användas för utbildning, nätverkande, kreativitet och opinionsbildning. Genom exempel på framgångsrika kampanjer och kreativt innehåll som har lett till positiva förändringar får du insikt i hur sociala medier kan utnyttjas för personlig utveckling och bidra till onlinegemenskaper.

Modulen fördjupar sig sedan i den mörkare sidan av sociala medier och tar upp ämnen som dataskyddsfrågor, nätmobbning, effekter på psykisk hälsa och spridning av felaktig information, desinformation och deepfakes. Genom att förstå dessa utmaningar kommer du att lära dig att känna igen de största riskerna med sociala medier. Med utgångspunkt i detta ger modulen praktiska strategier för att skydda sig mot dessa risker. Deltagarna introduceras till verktyg för att identifiera felaktig information, säkra personuppgifter och motverka hatpropaganda, vilket hjälper dig att utveckla strategier för att förbättra säkerheten online och öva faktagranskning.

Sociala mediers inflytande på den allmänna opinionen är ett viktigt fokus i modulen, där deltagarna undersöker hur plattformar och algoritmer formar berättelser och påverkar uppfattningar. Diskussioner om influencers och riktade algoritmers roll i att skapa ”filterbubblor” uppmuntrar dig att kritiskt bedöma det innehåll du möter och förstå mekanismerna bakom påverkan på sociala medier. Modulen tar också upp hur ungdomar använder sociala medier för att lära sig, skapa kontakter och vara kreativa. Den erbjuder strategier för att stödja ungdomar i att använda sociala medier på ett positivt och säkert sätt, vilket ger deltagarna möjlighet att vägleda ungdomar i att navigera i sociala medier på ett effektivt sätt.

Under aktiviteterna kommer du att ta del av fallstudier, faktagranskningsverktyg och integritetsresurser. Dessa material är utformade för att säkerställa att deltagarna kan förbättra sin personliga användning av sociala medier, stödja andra i att navigera säkert på sociala medier, särskilt ungdomar, kritiskt utvärdera innehåll för att undvika att falla för felaktig information och främja positiv förändring genom att bidra till eller initiera online-rörelser som främjar inkludering och positiva berättelser. I slutet av modulen kommer deltagarna att ha en välgrundad förståelse för sociala mediers möjligheter och risker, vilket ger dem möjlighet att navigera i det digitala landskapet med självförtroende och kritisk medvetenhet.

2. VERKTYG

Namn på verktyget	Var grym på internet
Webblänk	https://beinternetawesome.withgoogle.com/en_us
Lärandemål som det är relevant för	Identifiera de potentiella riskerna med användning av sociala medier, inklusive problem med dataintegritet, cybermobbning, trakasserier på nätet och påverkan på den psykiska hälsan. Känna igen deepfakes och förstå hur dessa skapas och deras potentiella inverkan på allmänhetens uppfattning och förtroende.
Vad används verktyget till?	Googles ”Be Internet Awesome” är ett utbildningsprogram som lär barn grunderna i digitalt medborgarskap och säkerhet, med stark betoning på sociala medier. Programmet innehåller ett interaktivt spel som heter ”Interland”, där eleverna lär sig om integritet och säkerhet på nätet och om hur det är att dela med sig på sociala medier. Det engagerar unga människor genom spelifierat lärande, vilket gör komplexa ämnen om risker och möjligheter i sociala medier mer relaterbara och roliga.
Varför valde du den för det här projektet? Varför är det användbart	Aktivism i sociala medier innebär ofta att man delar åsikter, innehåll och engagerar sig i andra online. Be Internet Awesome lär unga människor vikten av att hantera sitt digitala fotavtryck och hjälper dem att förstå att det de lägger ut kan få bestående konsekvenser. Denna medvetenhet är avgörande för aktivister som måste vara uppmärksamma på sin närvaro på nätet och de budskap de delar med sig av. Aktivism kan ibland leda till hetsiga diskussioner på nätet. Programmet betonar respektfull kommunikation och digital etikett, vilket är viktigt för aktivister som vill främja konstruktiv dialog, bygga allianser och förespråka sina frågor utan att använda sig av skadligt eller respektlöst beteende. En viktig aspekt av aktivism i sociala medier är korrekt informationsspridning. Programmet utbildar unga människor i hur man upptäcker och undviker felaktig information, vilket säkerställer att deras aktivism baseras på fakta. Denna färdighet är avgörande för att upprätthålla trovärdigheten och effektiviteten i arbetet med att förespråka social förändring.
Tips för att använda den effektivt	Relatera lärdomarna från Be Internet Awesome till aktuella aktivismkampanjer på sociala medier. Diskutera exempel från verkligheten (om möjligt från ditt eget eller närliggande länder, annars kan internationella exempel som Black Lives Matter och Me Too användas) där digitalt medborgarskap har spelat en avgörande roll för en rörelses framgång eller utmaningar. Använd programmets aktiviteter för att främja kritiskt tänkande. Be deltagarna att fundera över hur de skulle hantera vissa scenarier från verkliga livet som rör aktivism i sociala medier, t.ex. att bemöta felaktig information eller hantera negativa kommentarer. Detta hjälper dem att tillämpa principerna för digitalt medborgarskap i verkliga aktivistsituationer. När du har spelat Interland, det interaktiva spelet i Be Internet Awesome, kan du använda det som en diskussionsstartare. Fråga deltagarna vad de lärt sig om säkerhet på nätet, respekt och att dela information. Diskutera hur dessa lärdomar kan tillämpas på aktivism i sociala medier och uppmuntra dem att dra kopplingar mellan spelet och aktivism i verkligheten. Verktyget är främst utformat för barn i åldern 7-12 år (lågstadieelever och elever i början av mellanstadiet).

Namn på verktyget	för sociala medier
Webblänk	https://socialmediatestdrive.org/index.html
Lärandemål som det är relevant för	Identifiera de potentiella riskerna med användning av sociala medier, inklusive problem med dataintegritet, cybermobbning, trakasserier på nätet och påverkan på den psykiska hälsan. Skilja mellan felaktig information och desinformation och förstå deras konsekvenser i verkligheten.
Vad används verktyget till?	SocialMedia TestDrive är en simulerad miljö för sociala medier där ungdomar kan öva på och lära sig hur man interagerar säkert på nätet. Den innehåller interaktiva moduler som täcker viktiga ämnen som sekretessinställningar, respektfull kommunikation och identifiering av felaktig information. Det gör det möjligt för ungdomar att uppleva scenarier i sociala medier i en kontrollerad miljö, vilket hjälper dem att utveckla de färdigheter som behövs för att hantera verkliga situationer i sociala medier på ett ansvarsfullt sätt.
Varför valde du den för det här projektet? Varför är det användbart	Social Media TestDrive låter användarna interagera med simulerade sociala medieplattformar som efterliknar interaktioner i verkliga livet. Detta gör det möjligt för unga människor att öva på att hantera situationer som de kan stöta på under aktivism i sociala medier, till exempel att svara på hatiska kommentarer eller felaktig information, utan pressen av att vara i en levande miljö. Genom att öva i ett tryggt utrymme kan deltagarna bygga upp det självförtroende som krävs för att konfrontera och hantera digitalt hat och andra utmaningar som de kan ställas inför som aktivister. De lär sig att svara på ett genomtänkt och effektivt sätt, vilket är avgörande när man deltar i onlineaktivism där spänningarna kan bli stora. Genom den simulerade miljön kan användarna se de potentiella konsekvenserna av sina handlingar online, till exempel hur ett enda inlägg kan bli viralt eller hur ett svar på hatpropaganda antingen kan desarmera eller eskalera en situation. Detta hjälper unga aktivister att förstå kraften i deras ord och handlingar på sociala medier och uppmuntrar till ansvarsfullt beteende.
Tips för att använda den effektivt	Ge en översikt över Social Media TestDrive, förklara dess syfte och hur det simulerar verkliga interaktioner på sociala medier. Förklara att det är ett säkert utrymme för att experimentera och lära sig utan konsekvenser i verkligheten, vilket kommer att uppmuntra deltagarna att engagera sig fullt ut. Innan du startar simuleringen kan du diskutera verkliga exempel på aktivism i sociala medier och digitalt hat. Detta hjälper ungdomarna att förstå relevansen av de färdigheter de ska öva på. Du kan hänvisa till aktuella händelser eller historiska exempel som de känner igen sig i. Efter att ha använt plattformen kan du hålla en gruppdiskussion där deltagarna kan dela med sig av sina erfarenheter, utmaningar och insikter. Diskutera vilka strategier som fungerade bäst i simuleringarna och hur de kan tillämpa dessa lärdomar i verkliga livet. Verktyget riktar sig främst till förskolebarn och tidiga tonåringar i åldern 10-14 år (mellanstadieelever), men det kan vara användbart för lite äldre eller yngre barn beroende på deras erfarenhet av sociala medier.

Namn på verktyget	Läroplan för digitalt medborgarskap
Webblänk	https://www.commonsense.org/education/digital-citizenship/curriculum
Lärandemål som det är relevant för	Identifiera de potentiella riskerna med användning av sociala medier, inklusive problem med dataintegritet, cybermobbning, trakasserier på nätet och påverkan på den psykiska hälsan. Skilja mellan felaktig information och desinformation och förstå deras konsekvenser i verkligheten.
Vad används verktyget till?	Common Sense Education erbjuder en omfattande läroplan för digitalt medborgarskap som täcker ämnen relaterade till sociala medier, inklusive säkerhet på nätet, integritet, digitalt fotavtryck och sociala mediers inverkan på mental hälsa. Den innehåller interaktiva lektioner, videor och utvärderingar som är utformade för olika åldersgrupper. Läroplanen innehåller scenarier från verkliga livet som hjälper ungdomar att navigera ansvarsfullt i sociala medier. Den hjälper också lärare att vägleda ungdomar i att förstå komplexiteten i sociala medier, främja kritiskt tänkande och främja ansvarsfullt beteende på nätet.
Varför valde du den för det här projektet? Varför är det användbart	Läroplanen täcker ett brett spektrum av viktiga ämnen, inklusive säkerhet på nätet, integritet, cybermobbning och digitala fotavtryck. Detta omfattande tillvägagångssätt säkerställer att unga människor är väl rustade för att engagera sig i digital aktivism på ett ansvarsfullt och effektivt sätt och förstår både de möjligheter och risker som finns. En viktig del av läroplanen är att lära ut etiskt beteende på nätet, vilket är avgörande för digitala aktivister. Det uppmuntrar deltagarna att förespråka sina frågor samtidigt som de visar respekt, empati och integritet. Detta är avgörande för att bygga positiva rörelser och förhindra spridningen av hat. Läroplanen ger praktisk vägledning om hur man navigerar i online-interaktioner, inklusive hur man svarar på hatpropaganda, trakasserier och felaktig information. Dessa färdigheter är direkt tillämpliga på digital aktivism.
Tips för att använda den effektivt	Börja med en översikt över digitalt medborgarskap och varför det är viktigt för alla, särskilt i samband med aktivism i sociala medier. Detta skapar förutsättningar för att förstå hur ett ansvarsfullt beteende på nätet kan bidra till positiv förändring och motverka skadliga beteenden. Införliva läroplanens interaktiva aktiviteter och diskussioner för att uppmuntra till deltagande. Dessa aktiviteter, t.ex. rollspel eller scenariobaserade diskussioner, hjälper deltagarna att öva på att hantera utmaningar på nätet i en säker miljö. Koppla läroplanens lektioner direkt till digital aktivism genom att utforska hur principerna för digitalt medborgarskap kan hjälpa unga människor att förespråka saker de tror på. Diskutera hur dessa principer kan användas för att bygga upp positiva nätgemenskaper, förstärka viktiga budskap och motverka hatpropaganda. Verktyget är utformat för att vara flexibelt och lämpligt för elever i åldrarna 6-18 år.

Namn på verktyget	p@th, lek och tänk
Webblänk	https://digiethik.eu/en/path-play-and-think-en/
Lärandemål som det är relevant för	Identifiera och beskriva hur sociala medier kan användas för utbildning, nätverkande, kreativitet och opinionsbildning. Identifiera de potentiella riskerna med användning av sociala medier, inklusive problem med dataintegritet, cybermobbning, trakasserier på nätet och påverkan på den psykiska hälsan. Skilja mellan felaktig information och desinformation och förstå deras konsekvenser i verkligheten.
Vad används verktyget till?	Spelet uppmuntrar till att fundera över samhällets värderingar och undersöker digital interaktion. I detta syfte utforskas sociala och etiska frågor i ljuset av tekniska innovationer, utvecklas en etisk medvetenhet och en reflekterad inställning till digitala medier. Det introducerar också unga människor till en kommunikationskultur som fokuserar på empati snarare än förakt och exponering.
Varför valde du den för det här projektet? Varför är det användbart	För att uppmuntra barn och ungdomar att använda medier på ett förnuftigt och kritiskt sätt är det nödvändigt att göra dem medvetna om riskerna. För att förstå hur barn och ungdomar själva kan agera på ett säkert, kompetent och reflekterande sätt på Internet är det viktigt att tala om etik och värderingar i den digitala världen. För detta ändamål är det viktigt att ta upp sociala och etiska frågor i samband med tekniska innovationer, att utveckla en etisk medvetenhet och att inta en reflekterande attityd till digitala medier. Digital Ethics behandlar frågan om ansvar för virtuell aktivitet. Digital Ethics har dock inte ett föreskrivande förhållningssätt, dvs. den föreskriver inte vilket beslut som är det rätta. Detta kräver att varje individ fattar beslut på ett kompetent sätt och på egen hand, och att han/hon tar ansvar för dem.
Tips för att använda den effektivt	Spelet är utformat för personer över 13 år, inklusive pedagoger som arbetar med ungdomar. Det är ett mycket användbart verktyg för att bryta isen och för att få en inblick i moduldeltagarnas attityder och åsikter om beteenden i cyberrymden. Samtidigt bidrar den till att utveckla kritiskt tänkande och mediekompetens. Allmänna tips: Ta tillräckligt med tid för diskussioner och ge deltagarna möjlighet att prata om sina egna erfarenheter. Om möjligt bör öppna frågor ställas för att uppmuntra till reflektion och självreflektion. Undvik föreläsningar och upprepningar och erkänn öppet om det är något du inte vet. Spelet är lämpligt för tonåringar, vuxna och experter för social utbildning

Namn på verktyget	Känna till falska
Webblänk	https://knowfake.eu/en/
Lärandemål som det är relevant för	Identifiera och beskriva hur sociala medier kan användas för utbildning, nätverkande, kreativitet och opinionsbildning. Skilja mellan felaktig information och desinformation och förstå deras konsekvenser i verkligheten. Känna igen deepfakes och förstå hur dessa skapas och deras potentiella inverkan på allmänhetens uppfattning och förtroende.
Vad används verktyget till?	Spelet syftar till att stärka spelarna och ge dem möjlighet att lära sig mer om och analysera bakgrunden till och mekanismerna bakom falska nyheter och dess principer med hjälp av ett analogt kortspel (flerspråkigt). Spelet hjälper också deltagarna att skärpa sitt kritiska tänkande när det gäller falska nyheter, felaktig information och desinformation i cyberrymden.
Varför valde du den för det här projektet? Varför är det användbart	Mediekompetens är viktigare idag än någonsin tidigare. Mediekunskap omfattar: analytisk granskning av olika former av mediekommunikation, t.ex. nyheter i sociala nätverk; främjande av kritiskt tänkande; reflektion över de olika intressen som bestämmer innehållet, urvalet och formen för informationsförmedlingen; undervisning i praktiska strategier för att genomskåda manipulationsmekanismer och för att kunna diskutera dem bättre. Samtidigt är mediekompetens av stor betydelse för digitala aktivister.
Tips för att använda den effektivt	Här finns pedagogiskt innehåll om hur man identifierar falska nyheter, deepfakes och nätfiske, samt interaktiva spel och ett flerspråkigt kortspel för familjer. Använd fallstudierna och deepfake-exemplen för att starta diskussioner om hur desinformation påverkar. Genom att integrera dessa resurser i lektioner om medieetik, digital kompetens och faktagranskning kan eleverna utveckla färdigheter för att identifiera och bekämpa manipulation på nätet. Spelet är lämpligt för tonåringar, vuxna och experter för social utbildning.

3. AKTIVITETER

Aktivitetens titel 1	Chatt med Dixit
Aktivitetens syfte/målsättning	Syftet med den här isbrytaren är att skapa ett tryggt, öppet och reflekterande utrymme där deltagarna kan dela med sig av sina personliga erfarenheter av internet, särskilt när det gäller hatpropaganda på nätet. Genom att välja ett Dixit-kort som de känner igen sig i får deltagarna ett kreativt, icke-verbalt sätt att uttrycka sina tankar på, vilket kan minska pressen att öppet diskutera svåra upplevelser.
Varaktighet	10 – 15 minuter, beroende på gruppens storlek.
Online, fysisk eller hybrid	Fysiska
Förberedelser inför aktiviteten	Gör i ordning utrymmet: · Ordna sittplatserna i en cirkel för att skapa en inkluderande och jämlik miljö för alla deltagare. · Avsätt ett centralt område i cirkeln för att placera Dixit-korten. Förbered Dixit-korten: · Välj ett brett sortiment av Dixit-kort med varierande bilder som väcker olika känslor eller teman relaterade till onlineupplevelser. · Lägg korten med framsidan uppåt i mitten av cirkeln, så att alla är synliga och tillgängliga.
Hur man genomför aktiviteten. Steg för steg	Upprätta grundregler: · Förklara kortfattat vikten av respekt, konfidentialitet och aktivt lyssnande. Förstärk att deltagarna är fria att bara dela med sig av det som de känner sig bekväma med. Presentera aktiviteten: · Förklara syftet med aktiviteten och betona att det är ett sätt att skapa kontakt och reflektera över personliga internetupplevelser på ett kreativt sätt. · Försäkra deltagarna om att det inte finns något ”rätt” val för ett kort och att alla tankar och erfarenheter är välkomna och uppskattade. Ge uppmaningar och instruktioner: · Ge deltagarna en uppmaning, t.ex. ”Välj ett kort som stämmer överens med hur du har känt dig eller med något du har upplevt på nätet.” · Låt dem få en stund på sig att bläddra bland korten och välja ett som känns meningsfullt för dem. Ge deltagarna tid att reflektera: · När varje deltagare har valt ett kort kan du ge dem några lugna stunder för att fundera över varför de valde det och hur det hänger ihop med deras onlineupplevelser. Förklara delningsprocessen: · Berätta för gruppen att ni turas om att dela med er av det valda kortet tillsammans med en kort förklaring till varför ni valde det. · Betona att de bara behöver dela med sig av det som de känner sig bekväma med. De kan beskriva en känsla, en specifik upplevelse eller helt enkelt varför kortet resonerar med dem. Visa prov på respektfullt lyssnande: · Påminn alla om att lyssna när andra talar, utan att avbryta eller kommentera förrän alla har fått en chans att berätta. Erbjud valfria uppmaningar: · För dem som kanske känner sig osäkra på vad de ska säga kan du föreslå uppmaningar som: ”Det här kortet påminner mig om en tid online då jag kände…” ”Jag valde det här kortet för att det speglar hur jag ibland känner mig när…” Uppmuntra, men pressa inte: · Gör klart att det är tillåtet att avvakta om någon inte känner sig redo att dela med sig. Övergång till gruppreflektion: · När alla har delat med sig av sina tankar tackar du gruppen för deras öppenhet. Bjud in till korta gruppreflektioner om gemensamma teman, känslor eller erfarenheter som noterats. Detta hjälper till att sätta tonen för djupare diskussioner under utbildningen.
Tips för utbildaren	1. Uppmuntra till självreflektion o Kortvalsprocessen uppmanar deltagarna att tänka på sina egna onlineupplevelser, vilket ger en stund av introspektion som kan underlätta för dem att komma in i ämnet. 2. Underlätta säker delning o Genom att låta alla deltagare komma till tals skapas en inkluderande miljö där allas röster värdesätts. Dessutom bidrar det till att bygga upp ett förtroende i gruppen. 3. Identifiera viktiga frågor o De olika korten och de delade erfarenheterna ger kursledarna insikt i de olika erfarenheter och utmaningar som deltagarna står inför, vilket ger en grund för att skräddarsy utbildningen så att den tar upp specifika problem i verkliga livet. 4. Normalisera olika erfarenheter o Att höra andra deltagares erfarenheter kan hjälpa deltagarna att känna sig mindre ensamma om att möta hat eller trakasserier på nätet, vilket normaliserar en öppen diskussion om dessa utmaningar. 5. Främja empati och samhörighet o Den här aktiviteten kan hjälpa tonåringar att känna empati med varandra genom att identifiera gemensamma utmaningar och problem, vilket stärker gruppdynamiken och den kollektiva förståelsen för hatpropaganda på nätet. Genom att kombinera reflektion med kreativa val introducerar den här isbrytaren försiktigt det känsliga ämnet hatpropaganda på nätet samtidigt som samtalet grundas på verkliga, relaterbara erfarenheter.
Material, utrustning och anläggningar som behövs	Dixit-kort

Aktivitetens titel 2	Skattjakt i sociala medier
Aktivitetens syfte/målsättning	Att öka förståelsen för användningsområden, risker och möjligheter med sociala medieplattformar genom att engagera ungdomar i att identifiera exempel på falska nyheter, felaktig information, deepfakes och positiva användningsområden för sociala medier. Aktiviteten syftar också till att utveckla förmågan till kritiskt tänkande och främja diskussioner om hur man navigerar och reagerar på innehåll på nätet.
Varaktighet	60 – 90 minuter (paus ingår)
Online, fysisk eller hybrid	Denna aktivitet kan genomföras i en fysisk miljö.
Förberedelser inför aktiviteten	Överväg att granska aktuella artiklar eller rapporter om trender i sociala medier, felaktig information och digital kompetens. Sammanställ en lista över trovärdiga webbplatser, faktagranskningsplattformar (som Gapminder, Our World in Data eller FactCheck.org) och utbildningsresurser som deltagarna kan använda under skattjakten. Detta kan hjälpa dem att verifiera det innehåll de stöter på och förstärka vikten av att använda tillförlitliga källor. Du kan också förbereda en kort guide om hur man utvärderar trovärdigheten hos källor på nätet. Skapa en detaljerad och tydlig lista med uppmaningar till skattjakten. Anpassa frågorna till deltagarnas åldersgrupp och digitala kompetensnivå. Överväg att ge exempel eller förtydligande frågor för varje uppmaning för att säkerställa att deltagarna förstår vad de letar efter. Anpassa frågornas svårighetsgrad utifrån gruppens kännedom om sociala medier-koncept. Om aktiviteten genomförs online ska du förbereda de nödvändiga digitala verktygen i förväg. Skapa delade dokument, tavlor eller plattformar (som Google Docs, Padlet) där grupper kan samarbeta och dela med sig av sina resultat. Om aktiviteten hålls i en fysisk miljö, ordna utrymmet så att det underlättar grupparbetet. Se till att varje grupp har tillgång till en enhet med internetanslutning (bärbara datorer, surfplattor eller smartphones). Tillhandahåll material som pennor, papper och post-it-lappar för anteckningar och brainstorming. Ta fram en lista med vägledande frågor för att underlätta gruppdiskussionen och reflektionen i slutet av aktiviteten. Frågorna ska få deltagarna att tänka kritiskt kring sina resultat och de bredare konsekvenserna av användningen av sociala medier. Frågorna kan t.ex. handla om vad som förvånade deltagarna mest under aktiviteten, hur de tror att felaktig information eller hatpropaganda påverkar den allmänna opinionen och vilka strategier vi kan använda för att verifiera information på nätet. Upprätta grundregler för beteende på nätet, särskilt om deltagarna ska utforska potentiellt känsligt innehåll. Förutse potentiella utmaningar, t.ex. svårigheter att hitta vissa typer av innehåll eller tekniska problem med enheter. Ha reservplaner eller alternativa uppmaningar redo om en grupp har svårt att klara av en viss uppgift. Var beredd att ge vägledning och stöd under hela aktiviteten, så att alla grupper håller sig på rätt spår och är engagerade.
Hur man genomför aktiviteten. Steg för steg	Inledning (10 minuter): · Inled med en kort diskussion om vikten av kritiskt tänkande när man använder sociala medier. Introducera nyckelbegrepp som fake news, deepfakes, felaktig information, hatpropaganda och hur sociala medier kan användas för positiv aktivism och lärande. · Förklara syftet med skattjakten: att identifiera exempel på både risker och möjligheter i sociala medier. Instruktioner för skattjakten (5 minuter): · Dela in deltagarna i smågrupper (3-5 personer per grupp). · Ge varje grupp en lista med frågor som de behöver hitta exempel på i sociala medier. Listan kan innehålla: o Ett exempel på falska nyheter. o En deepfake-video eller -bild (eller en diskussion om deepfakes). o En bit av felaktig information eller desinformation. o Ett inlägg som sprider hatpropaganda eller negativitet. o En positiv användning av sociala medier (t.ex. en kampanj för en social sak, utbildningsinnehåll eller kreativt uttryck). o En nyhetsartikel eller ett inlägg som kan påverka den allmänna opinionen. · Om det sker online kan grupperna använda digitala samarbetsverktyg för att samla in och dela med sig av sina resultat. Skattjakt (30 minuter): · Grupperna kommer att ägna denna tid åt att söka efter objekten på listan. De ska ta skärmdumpar eller anteckna webbadresser och ge en kort förklaring till varför de tycker att varje exempel passar in på frågeställningen. · Uppmuntra dem att kritiskt analysera varje exempel och överväga källan, eventuella fördomar och innehållets inverkan. · Rast (5 – 10 minuter före andra delen av aktiviteten). Gruppresentationer (15 minuter): · Varje grupp ska presentera sina resultat för den större gruppen. De ska förklara vad de hittade, hur de identifierade det och varför det är viktigt i samband med de risker och möjligheter som sociala medier innebär. · Uppmuntra till frågor och diskussion efter varje presentation för att fördjupa förståelsen och reflektionen. Debriefing och reflektion (15 minuter): · Avsluta aktiviteten med en gruppdiskussion om de utmaningar de ställdes inför under skattjakten och vad de lärde sig. · Diskutera strategier för att verifiera information online och navigera bland riskerna samtidigt som man drar nytta av de möjligheter som sociala medieplattformar erbjuder. · Lyfta fram betydelsen av digital kompetens för att forma den allmänna opinionen och påverka beteenden i samhället. Valfritt: Vidta åtgärder (fortlöpande): · Uppmuntra deltagarna att skapa ett kort inlägg på sociala medier, antingen individuellt eller i grupp, som främjar digital kompetens, kritiskt tänkande eller positiv användning av sociala medier. De kan dela med sig av tips om hur man identifierar falska nyheter eller lyfta fram en positiv kampanj på sociala medier. · Om det är i en fysisk miljö kan du överväga att skapa en anslagstavla som visar deras resultat och reflektioner.
Tips för utbildaren	Fungera som en guide snarare än en traditionell lärare. Uppmuntra deltagarna att utforska och upptäcka på egen hand och ge dem stöd och vägledning när det behövs. Detta tillvägagångssätt hjälper ungdomarna att ta ansvar för sitt lärande och bli mer engagerade i processen. Uppmuntra alla att delta i diskussionerna och var uppmärksam på olika åsikter. När du diskuterar känsliga ämnen som hatpropaganda eller felaktig information, se till att samtalet förblir respektfullt och konstruktivt. Behåll en entusiastisk och positiv attityd under hela aktiviteten. Använd energigivare eller snabba pauser om gruppens energi börjar sjunka. Detta är särskilt viktigt i aktiviteter som involverar kritiskt tänkande och analys, vilket kan vara mentalt påfrestande. Se till att alla instruktioner är tydliga och koncisa. Kontrollera att deltagarna förstår vad de ska göra innan de påbörjar varje fas i aktiviteten. Var flexibel och beredd att justera aktiviteten utifrån gruppens tempo, förståelse och engagemangsnivå. Med tanke på aktivitetens karaktär kan deltagarna stöta på störande eller stötande innehåll. Var beredd att ta itu med sådana situationer på ett lugnt och lämpligt sätt. Införliva exempel från verkligheten i diskussionerna för att göra innehållet mer relaterbart. När du diskuterar felaktig information eller aktivism i sociala medier kan du hänvisa till aktuella händelser eller välkända fall som deltagarna kanske känner till.
Material, utrustning och anläggningar som behövs	Tillgång till sociala medieplattformar (kan göras på personliga enheter eller via delade skärmar i klassrumsmiljö). En lista med uppmaningar för skattjakten. Pennor och papper (om du befinner dig i en fysisk miljö). Ett digitalt samarbetsverktyg som Padlet, Google Docs.
Länkar till onlineverktyg och resurser	https://padlet.com/ https://ourworldindata.org/ https://www.factcheck.org/

Frågor för självutvärdering:

Hur visade deltagarna sin förståelse för användningsområden, risker och möjligheter med sociala medier, särskilt när det gäller att identifiera och analysera exempel på felaktig information, deepfakes och hatpropaganda?
På vilket sätt återspeglade deltagarnas diskussioner och svar en ökad medvetenhet om sociala mediers roll i att forma den allmänna opinionen och påverka samhällets beteenden?
Vilka strategier eller beteenden föreslog eller visade deltagarna för att navigera och svara på utmaningar på nätet, och hur kan dessa indikera en beredskap att engagera sig ansvarsfullt i sociala medier i framtiden?

4. FALLSTUDIER

Fallstudie	#FridaysForFuture
Sammanfattning	#FridaysForFuture, en ungdomsledd klimatrörelse, började i augusti 2018 när Greta Thunberg protesterade varje vecka utanför Sveriges riksdag. Hennes aktioner blev snabbt virala och ledde till globala klimatstrejker. I mars och maj 2019 deltog miljontals människor i protester världen över och krävde klimatåtgärder, och strejkerna i maj sammanföll med valet till Europaparlamentet.
Relevanta läranderesultat	Genom att delta i aktiviteterna lär sig ungdomarna om myndigheternas, företagens och samhällets roller när det gäller att bidra till och mildra klimatproblemen. De får insikter i politiska frågor som koldioxidminskningsmål, förnybar energi och hållbarhet. Genom att organisera strejker, samordna kampanjer i sociala medier och nätverka utvecklar ungdomarna viktiga organisatoriska färdigheter. De lär sig hur man mobiliserar resurser, samordnar logistik och samarbetar med andra för att nå ett gemensamt mål. I många fall har Fridays for Future-aktivisterna haft kontakt med beslutsfattare, företagsledare och samhällsprofiler och lärt sig att förhandla och argumentera för sin ståndpunkt med uthållighet och diplomati.
Syftet med fallstudien. Varför är den relevant? Vilka frågor tar den upp? Kort sammanfattning av fallstudiens berättelse.	Rörelsen startade 2018, efter att 15-åriga Greta Thunberg och andra unga aktivister satt varje fredag utanför Sveriges riksdag varje skoldag i tre veckor för att protestera mot bristen på åtgärder mot klimatkrisen. Denna rörelse belyser både potentialen och utmaningarna med online- och offlineaktivism, särskilt som de upplevs av unga aktivister. Dessutom illustrerar denna fallstudie de onlinetrakasserier som unga aktivister utsätts för, ofta sammanflätade med felaktig klimatinformation. Den visar på strategier för motståndskraft, betydelsen av stödjande nätverk och vikten av skyddande policyer. Rörelsen belyser också hur global solidaritet motverkar hat och ger praktikanterna insikt i motspråk, empatiskapande och främjande av positivt digitalt engagemang.
Andra länkar till bilder, webbplats, videor och ytterligare information.	https://fridaysforfuture.org/ https://en.wikipedia.org/wiki/Fridays_for_Future

Fallstudie	Black Lives Matter
Sammanfattning	Mediekampanjen Black Lives Matter, som lanserades 2013, vänder sig mot systemisk rasism, polisbrutalitet och våld mot svarta individer. Genom hashtags i sociala medier, protester och opinionsbildning har BLM ökat den globala medvetenheten och mobiliserat miljontals människor att kräva rasjämlikhet, rättvisa och ansvarsutkrävande från rättsvårdande myndigheter och institutioner över hela världen.
Relevanta läranderesultat	BLM:s kampanj: o visar hur sociala medier kan användas för att bekämpa hat och orättvisor, främja aktivism och skapa solidaritet, o lyfter fram metoder för att motverka rasism och desinformation på nätet genom en samlad och slagkraftig kampanj och o är ett exempel på hur digitala verktyg kan utnyttjas för att skapa globala nätverk som bekämpar hat och ojämlikhet.
Syftet med fallstudien. Varför är den relevant? Vilka frågor tar den upp? Kort sammanfattning av fallstudiens berättelse.	BLM lanserades 2013 efter frikännandet av Trayvon Martins mördare. BLM använde sociala medier för att starta globala samtal om polisbrutalitet och rasbaserade orättvisor. Hashtaggen #BlackLivesMatter blev ett samlingsrop för rasjämlikhet och ledde till protester och kampanjer över hela världen. BLM:s fallstudie visar hur digitala plattformar kan användas för att driva på sociala förändringar, bekämpa systemisk rasism och mobilisera global aktivism. Den fungerar som ett exempel på effektiv digital opinionsbildning i kampen mot hat. Den här fallstudien är relevant eftersom den visar hur sociala medier kan bidra till att öka medvetenheten och motverka hatpropaganda, polisbrutalitet och rasistiska orättvisor. Den visar också på bästa praxis för att organisera digitala kampanjer mot hat och bygga globala rörelser för rättvisa. BLM tar upp systemisk rasism, polisvåld, ojämlikhet mellan raserna och spridningen av hat och felaktig information på nätet. Man fokuserar också på att förespråka rättvisa och reformer inom brottsbekämpning och institutioner.
Andra länkar till bilder, webbplats, videor och ytterligare information.	Black Lives Matter Officiell webbplats https://blacklivesmatter.com Den officiella plattformen som ger information om rörelsen, nyheter, resurser och sätt att engagera sig. Black Lives Matter Video: ”Vad vi tror på” https://www.youtube.com/watch?v=tbicAmaXYtM En video som förklarar Black Lives Matter-rörelsens uppdrag, värderingar och mål. BLM Twitter-flöde https://twitter.com/Blklivesmatter Regelbundna uppdateringar, nyheter och kampanjinformation från BLM:s officiella Twitter-konto. Svarta liv är viktiga: Global Network Foundation – YouTube-kanal https://www.youtube.com/channel/UCud6qp6HqpAJU4STFw8Uk7Q En YouTube-kanal med videor relaterade till protester, tal och utbildningsinnehåll. Håll dig vaken: Black Lives Matter-rörelsen” (2016) https://www.youtube.com/watch?v=-QukU6_VWk8 Denna BET-dokumentär, med Jesse Williams som berättarröst, ger en översikt över Black Lives Matter-rörelsens ursprung och framväxt. Den innehåller intervjuer med aktivister och tittar på viktiga händelser som har format rörelsen.

Frågor för självutvärdering:

Fråga	Läranderesultat som behandlas
På vilket sätt visade fallstudien hur sociala medier används för utbildning, nätverkande, kreativitet och opinionsbildning?	(1)
Vilka risker relaterade till datasekretess, cybermobbning eller psykisk hälsa lyftes fram i fallstudien, och hur hanterades de?	(2)
Hur hanterade fallstudien skillnaderna mellan felaktig information och desinformation, och vilka var de verkliga effekterna av var och en av dem?	(3)
Fanns det några exempel på deepfakes eller manipulerade medier i fallstudien, och vilken inverkan hade dessa på allmänhetens uppfattning och förtroende?	(4)
Hur har den här fallstudien förändrat eller förstärkt din förståelse för ämnet, och hur kommer du att tillämpa denna kunskap framöver?	(1), (2), (3), (4)

5. BEHÖVER VETA

Title	Teens, Social Media, and Technology. Documentary by FRONTLINE Available at:
Type of resource	Video
Short Description	Social media gives teens new platforms for self-expression, validation and even potential fame — but at what cost? Today, thanks to the internet, teens are able to connect and engage with their culture, celebrities, movies, brands – in ways never before possible. But is that real empowerment, or do corporations and marketers quietly hold the upper hand?
Link	click here
Relevant Learning Outcome	1.1, 1.2

Title	How we can protect truth in the age of misinformation TED Talk by Sinan Aral
Type of resource	Video
Short Description	Fake news can sway elections, tank economies and sow discord in everyday life. Data scientist Sinan Aral demystifies how and why it spreads so quickly — citing one of the largest studies on misinformation — and identifies five strategies to help us unweave the tangled web between true and false.
Link	click here
Relevant Learning Outcome	1.1, 1.2, 1.3, 1.4

Title	How to seek truth in the era of fake news conversation with Christiane Amanpour
Type of resource	Video
Short Description	Known worldwide for her courage and clarity, Christiane Amanpour has spent the past three decades interviewing business, cultural and political leaders who have shaped history. In conversation with TED Curator Chris Anderson, Amanpour discusses fake news, objectivity in journalism, the leadership vacuum in global politics and more, sharing her wisdom along the way. ”Be careful where you get information from,” she says. ”Unless we are all engaged as global citizens who appreciate the truth, who understand science, empirical evidence and facts, then we are going to be wandering around — to a potential catastrophe.”
Link	click here
Relevant Learning Outcome	1.1, 1.2, 1.3, 1.4

Title	How artificial intelligence is being used to create ‘deepfakes’ online
Type of resource	Video
Short Description	As technology grows more sophisticated, so does the potential for deception. Images went viral that purported to show police arresting Donald Trump and the former president in an orange prisoner’s jumpsuit — but they were fakes. Jack Stubbs, vice president of intelligence at Graphika, a research firm that studies online disinformation, joins William Brangham to discuss.
Link	click here
Relevant Learning Outcome	1.1, 1.2, 1.4

Title	How Does Social Media Influence Public Opinion? Blog by SOCIALSTAR
Type of resource	Article/text
Short Description	The article explains in a very general and simple way, how social media works and how influence public opinion.
Link	click here
Relevant Learning Outcome	1.1

Title	Oversharing personal information (Deepfake AI Ad)
Type of resource	video
Short Description	The video from Deutsche Telekom highlights the dangers of sharing personal information online, particularly how it can be misused through deepfake technology. It showcases a disturbing scenario where a child’s image and voice are manipulated to create a convincing but fake video, underscoring the risks of digital privacy breaches. The ad emphasizes the importance of protecting personal data to prevent such misuse, especially in the context of increasingly sophisticated AI technologies.
Link	click here
Relevant Learning Outcome	1.1, 1.2, 1.4

6. DIG DEEPER

Title	The Incredible Creativity of Deepfakes — and the Worrying Future of AI conversation with Tom Graham
Type of resource	Video
Short Description	AI-generated media that looks and sounds exactly like the real world will soon permeate our lives. How should we prepare for it? AI developer Tom Graham discusses the extraordinary power of this rapidly advancing technology, demoing cutting-edge examples — including real-time face swaps and voice cloning — live from the TED stage. In conversation with head of TED Chris Anderson, Graham digs into the creative potential of this hyperreal content (often referred to as ”deepfakes”) as well as its risk for exploitation and the new legal rights we’ll need in order to maintain control over our photorealistic AI avatars.
Link	click here
Relevant Learning Outcome	1.1, 1.2, 1.4

Title	Algorithms in Social Media Platforms, by Maria Alessandra Golino
Type of resource	Article
Short Description	On a general and simple way article explains how social media algorithms influence the spread of culture and information in the digital society.
Link	click here
Relevant Learning Outcome	1.2, 1.3

Title	A Complete Guide to AI Social Media Analysis, by Marta Pinkowska
Type of resource	Article
Short Description	The article presents in a simple and general way what is social media analysis and how to implement social media analysis. By understanding this readers understand how successful social media campaigns work.
Link	click here
Relevant Learning Outcome	1.1

Title	Social Movements in the Age of Fake News with Erica Chenoweth
Type of resource	Audio / Transcript
Short Description	From the Arab Spring to the Black Lives Matter movement, civil resistance occurs around the world. But how can nonviolent social movements succeed against the rise of fictional narratives in the media? Erica Chenoweth, Berthold Beitz Professor in Human Rights and International Affairs, discusses these topics.
Link	click here
Relevant Learning Outcome	1.1, 1.2, 1.4

Title	The Capture
Type of resource	TV series
Short Description	The British TV series The Capture is relevant for understanding deepfakes because it explores how advanced digital manipulation can create convincing but false video evidence, blurring the line between reality and fiction. The show illustrates the potential for deepfakes to be weaponized in surveillance and criminal investigations, raising ethical and legal concerns. It highlights the urgent need for awareness and critical thinking in a world where seeing is no longer necessarily believing.
Link	click here
Relevant Learning Outcome	2.1, 2.2, 2.4

Title	The Social Dilemma
Type of resource	documentary
Short Description	This documentary-drama hybrid explores the dangerous human impact of social networking, with tech experts sounding the alarm on their own creations.
Link	click here
Relevant Learning Outcome	2.1, 2.2

Title	Caught in the net
Type of resource	documentary
Short Description	Three adult actresses with very young appearances are tasked with pretending they are 12-year-olds on fake social network profiles.
Link	click here
Relevant Learning Outcome	2.2

Title	The Dark Side of Social Media: A Reality Check
Type of resource	article
Short Description	A systematic review of research into the dark side of social media use has identified 46 harmful effects, ranging from physical and mental health problems to negative impacts on job and academic performance, as well as security and privacy issues.
Link	click here
Relevant Learning Outcome	2.2

Title	Technology and Democracy (BBC)
Type of resource	podcast
Short Description	A panel of international experts look at how the rise of technology is creating more transparency and giving voice to democracy. A podcast episode The Internet’s Role in Democracy is discussing how the internet, including social media, influences democratic processes and public opinion.
Link	click here
Relevant Learning Outcome	2.4

Title	Turning Childhood into Content: The Dangers of Sharenting
Type of resource	documentary
Short Description	In a hyperconnected world, linked by Facebook, Youtube, Instagram, TikTok, Snapchat, everyday family life is no longer private. Parents can profit from their own children, monetizing their daily life, their struggles and their private moments. Some of these video channels could be seen as an outlet for a covert form of child labour, promoting manipulation and mistreatment of children. Videos of YouTube star ‘DaddyOFive’ ‘pranking’ his children were so shocking, they led to him losing custody of children. Then there was the ‘cheese challenge’, which encouraged people to throw a slice of processed cheese on their baby’s face and upload a video of their reaction to social media. Authors traveled from Europe to the USA, via Canada and Dubai, mixing personal experiences with investigative journalism, to examine the harm caused by exposing children online.
Link	click here
Relevant Learning Outcome	2.2

7. SE DET I PRAKTIKEN

8. FRÅGESPORT FÖR SJÄLVUTVÄRDERING

Fråga	Läranderesultat som behandlas
Hur kan jag på ett effektivt sätt använda sociala medier för utbildning, nätverkande, kreativitet och opinionsbildning i mitt privatliv och yrkesliv, och vilka konkreta exempel från min egen erfarenhet visar detta?	(1)
Vilka åtgärder kan jag vidta för att skydda mig själv och andra från de potentiella riskerna med sociala medier, t.ex. dataskyddsfrågor, nätmobbning och dess inverkan på den psykiska hälsan, särskilt i onlinegemenskaper som jag engagerar mig i?	(2), (3), (4)
Hur kan jag kritiskt granska den information jag stöter på i sociala medier för att skilja mellan felaktig information och desinformation, och vilka konsekvenser får det om jag inte gör det i min interaktion på nätet?	(3), (4)
Hur kan jag tillämpa strategier för att motverka felaktig information, desinformation, djupa förfalskningar och främja mediekompetens bland internetanvändare?	(4)
Hur kan jag hjälpa unga människor att utveckla dessa färdigheter för en säker och produktiv användning av sociala medier?	(1), (2), (3), (4)
Hur kan jag på ett effektivt sätt använda sociala medier för utbildning, nätverkande, kreativitet och opinionsbildning i mitt privatliv och yrkesliv, och vilka konkreta exempel från min egen erfarenhet visar detta?	(1)